|
Lotta Medelius-Brehde på Vattenfall Veteraners årsmöte den 10 mars 2021 Gunnar Lundberg, ordförande i Vattenfalls Veteranförening i Stockholm, hälsade Lotta välkommen. Lotta som har en utbildning inom metallurgi arbetade åren 1982 till 1992 på Vattenfall Energisystem. Hon har sedan arbetat på olika departement och även en tid på dåvarande Kraftverksföreningen. Lotta kom till Svenska Kraftnät i februari 2019 som tillförordnad GD och är nu GD. Lotta inledde med att beskriva Svenska Kraftnäts roller
· Svenska Kraftnät står inför omfattande utbyggnader av stamnätet och utlandsförbindelser samtidigt som befintligt nät ska rustas upp. Idag har man ca 750 medarbetare men antalet kommer att öka. Det pågår ett omfattande internationellt arbete med att implementera europeisk lagstiftning. Svenska Kraftnät är den enda stamnätsoperatören inom EU som är en statlig myndighet. Svenska Kraftnät är organiserat i fyra divisioner, System, Nät, Gemensamma funktioner och IT. IT är den nyaste divisionen och blir mer och mer en kärnverksamhet. Det utvecklas flera europeiska IT-plattformar och kontrollrumsarbetet blir mer automatiserat. Lotta fortsatte med att beskriva fyra stora utmaningar, Systemstabilitet, Balansering, Nätkapacitet och Effekttillräcklighet. Systemstabilitet och Balansering måste klaras med mindre andel planerbar elproduktion och därmed minskad rotationsenergi. Större frekvensavvikelser uppträder oftare. Nya tekniska lösningar måste utvecklas. Nätkapaciteten måste klara kraven från en alltmer ökad elektrifiering och urbanisering. Effekttillräcklighet måste mötas med mer flexibilitet. Förutsättningar för detta arbete är, enligt Lotta, att många aktörer i samverkan måste skapa tydliga ansvarsförhållanden när det gäller leveranssäkerhet. Idag samverkar Svensk Kraftnät med regionnätägare och lokalnätägare. Den europeiska lagstiftningen kommer att ställa allt större krav på utvecklingen inte minst inom IT-säkerhet. Svenska Kraftnät arbetar inom sex olika områden som är nycklar till framgång för att hantera ett kraftsystem i förändring:
När det gäller att öka kapaciteten kommer Svenska Kraftnät att investera 70 miljarder kronor de kommande tio åren. De större projekten är:
Nord Syd projektet omfattar drygt 75 miljarder på 20 år. Kapaciteten kommer att öka från idag 7 300 MW till 10 000 MW. 2 000 km nya ledningar kommer att byggas och ett 35-tal stationer. Projektet är uppdelat i fyra ben, Uppsala färdigt ca 2033, Västerås färdigt ca 2035, Hallsberg färdigt ca 2040 och Karlstad färdigt ca 2038. Ett av de andra sju projekten, Stockholmsprojektet, som beräknas vara klart 2028 innebär två förbindelser, Stockholm Ström i tunnlar genom centrala Stockholm och Storstockholm Väst som blir en 400 kV förbindelse från Odensala till Kolbotten. Lotta berättade vidare att Svenska Kraftnät ska utreda förutsättningarna för att bygga ut stamnätet till havs så att större havsbaserade vindkraftparker ska få sin anslutningspunkt till stamnätet i havet. Kostanden för Svenska Kraftnät för dessa utbyggnader av stamnätet kommer att fördelas ut på samtliga kunder till Svenska Kraftnät. En fördel för Svenska Kraftnät, enligt Lotta, är att Svenska Kraftnät kan påverka var de stora havsbaserade vindkraftparkerna ska kunna lokaliseras. Lotta beskrev Svenska Kraftnäts utvecklingsarbete med Upphandling, Dialog och Stödtjänster. Med den omfattande investeringsplanen som Svenska Kraftnät har måste nya entreprenörer anlitas. Upphandling av beställare är därför prioriterat. Svenska Kraftnät måste ställa rätta krav, systematisera kontraktsförvaltningen, göra långsiktiga inköpsplaner, paketera affärsplanerna och inte minst arbeta aktivt med säkerhet. När det gäller arbetet med dialog med alla relevanta aktörer underströk Lotta vikten av tidig dialog. Hon efterlyste också ökad systematik och bättre prognoser. När exempelvis en större industri vill etablera sin verksamhet är det utomordentligt viktigt att lokal nätägare, regionnätägare och Svenska Kraftnät får tidig kännedom om etableringen. Det behövs tid för att hantera olika myndigheter och särintressen. När det gäller etablering av ny elproduktion på land eller till havs är exempelvis försvarsmakten en mycket viktig myndighet. Upphandling av stödtjänster, frekvenshållning, spänningsstabilitet och balanshantering behövs helt nya marknadsplatser. Arbetet med detta pågår. Den 2 februari 2021 skrev Svenska Kraftnät till energiminister Anders Ygeman förslag angående Effektivare tillståndsprocesser (hantering av intressekonflikter), Energidistribution som riksintresse (geografiska områden), Riktlinjer kring teknikval (luftledning vs kabel) och Kommunala energiplaner (översyn och lagstiftning) Avslutningsvis ansåg Lotta att pågående samtal med regionnätsägarna och de lokala nätägarna bedrivs konstruktivt för att etablera ett systemperspektiv för att effektivisera arbetet med upprustning och kapacitetsökningar på transmissionsnätet och regionnäten. Det är också önskvärt att utveckla en hinderanalys. Gunnar tackade Lotta för ett intressant föredrag och lämnade tid för frågor. Själv började han med att fråga varför Nord Syd-projektet måste ta 20 år? Gunnar tog som exempel den första AC förbindelsen till Finland i norr. Sven Lalander satt sig ner tillsammans med representanter från Imatran-Voima och kom överens och efter två år var ledingen på plats. Kan inte staten använda expropriationslagen för att snabba på utvecklingen? Lotta svarade att Svenska Kraftnät visst kan överväga att använda expropriationslagen men hon tror att det är ett trubbigt instrument som kan göra mer skada än nytta. Hon tog ett internationellt exempel där en ledning som byggts revs ner av motståndare till ledningsdragningen och så fick man bygga upp den igen. Jan Deborg frågade om inte de planerade omfattande industrisatsningarna i Norrland kommer att leda till att det i framtiden inte kommer att finnas något överföringsbehov från norr till söder? Lotta svarade att en stor del av kostnaden för Nord Syd är upprustning av befintliga ledningar. Hon beskrev också att i Svenska Kraftnäts scenarioanalys fanns det vissa scenarior som pekade på framtida transmission från söder till norr. Jan fortsatte med en fråga om vad som kommer att ske om vindkraft till havs kan ansluta till stamnätet ute i havet? Kommer det att slå ut vindkraftsatsningar på land? Lotta svarade att Svenska Kraftnät får möjlighet att påverka var havsbaserad vindkraft byggs. Ny produktion behövs i södra Sverige och nya anläggningar måste kunna delta i systemtjänstbehovet även om det handlar om vindkraft. I Norge har man infört ett moratorium för ny vindkraft på land. Där tillåts enbart havsbaserad vindkraft. I Danmark projekteras vindkraftöar till havs. Nils Bronner undrade vad det innebär att Svenska Kraftnät har ett systemansvar? Lotta svarade att det är ett systemdriftansvar. Svenska Kraftnät ansvarar för den momentana systemdriften och måste hålla balans mellan produktion och användning i realtid. Den långsiktiga leveranssäkerheten är inte Svenska Kraftnäts ansvar. Inom EU utreds hur samverkan mellan TSO och DSO ska utformas. Nils frågade vidare hur Svenska Kraftnät ska hantera behovet av svängmassa och frekvenshållning när flera kärnkraftverk avvecklas. Lotta svarade att det behövs nya aktörer och ny teknik för att komplettera dagens balansering och systemstabilitet. Frågan utreds och förslag till regelverk och lösningar ska presenteras i höst. Gunnar avslutade mötet med att tacka Lotta för en mycket intressant presentation och för att hon deltog och svarade på frågor. Här kan du se de bilder som visades på mötet. Text Nils Andersson |