Tisdagen den 29 augusti var en typisk svensk sensommardag. Mulet och inte speciellt varmt. Lagom till klockan 11 kom solen fram. Då hade 27 förväntansfulla veteraner mött upp på Bergianska trädgården för att få en guidad visning av trädgården. Vår duktiga guide berättade om trädgårdens anrika historia som avspeglas i byggnader och anläggningar. Guiden visade oss bland annat den Japanska dammen, Italienska terrassen och Victoriahuset med dess jättenäckrosor. Dessa härstammar från Sydamerika och växer där i Amazonas biflöden. Efter ca1,5 timme var det dags för en mycket uppskattad lunch på gamla Orangeriet.

Jättenäckrosen Victoria

Italienska terrassen

Historia

Bergianska trädgården har sitt ursprung i den trädgård vid namn Bergielund, som bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius anlade mellan nuvarande Karlbergsvägen och Vasaparken i Stockholm i mitten av 1700-talet. Efter brödernas död donerades egendomen till Kungl. Vetenskapsakademien och Bergianska stiftelsen som bildades 1791. Enligt testamentet skulle en föreståndare tillsättas i egenskap av professor. Olof Swartz kom att bli den förste Professor Bergianus. Vid sidan om denne fanns en arrendator av trädgården som drev skötsel och växtförsäljning.

Trädgården skulle tjäna som bl. a. trädgårdsskola. Trädgården låg på samma ägor tills 1885 då man flyttade till det nuvarande läget vid Brunnsviken, på grund av att området skulle bebyggas enligt den nya stadsplanen. Vid tiden för flytten var Veit Wittrock Professor Bergianus. Hans visioner resulterade i den utformning och karakteristik som trädgården har än idag, med t.ex. de växtgeografiska områdena, systematiska kvarteren, Victoriahuset för jättenäckrosen Victoria, Victoriadammen och fjällen. Syftet var att skapa en botanisk trädgård efter vetenskapliga principer.

1900-talet i Bergianska trädgården kännetecknas av att flera viktiga byggnader byggs såsom Gamla orangeriet för tropiska växter (idag restaurang och utställningar) och Institutionsbyggnaden för herbarium, personalens kontorsplatser och bibliotek. Det största avtrycket på 1900-talet är dock det praktfulla Edvard Andersons växthus som öppnade sina portar 1995. Här finns växter från områden med medelhavsklimat samt tropiska avdelningar.

* * * *

Text och foto: Mats Johansson