Månadsmöte den 14 februari med Brottsofferjouren

Visste du att var fjärde svensk medborgare mellan 16 och 79 år utsattes för brott under 2016. Eller att 2,7 % av brotten bestod av misshandel. Det och mycket mer fick vi veta när verksamhetsledaren Annika af Sandeberg från Brottsofferjouren i Västerort besökte oss vid månadsmötet och föreläste under rubriken ”Att vara brottsutsatt – information, stöd och prevention”.

Morgan Andersson och Annika af Sandeberg

Brottsofferjouren i Västerort, en av landets största, är en ideell organisation som finns till för stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Den är en av 80 brottsofferjourer i landet och  verksamheten finansieras med stöd från framför allt kommunen samt bidrag från organisationer och enskilda. Jouren i Västerort har två anställda och dessutom 25 utbildade stödpersoner.

Det vanligaste brottet som offer söker hjälp för är misshandel. 60 % av de utsatta är kvinnor. Det är framförallt yngre personer som söker hjälp. Vi kan glädja oss åt att i det här fallet är vi seniorer den minst utsatta gruppen.

Att bli utsatt för brott ger olika konsekvenser: fysiska skador, fysiska och psykiska reaktioner. Vanliga reaktioner är rädsla, ilska, nedstämdhet, skuld och skam. Att skuldsätta sig själv är ofta ett sätt för offret att förklara händelsen och ge en, troligen felaktig, uppfattning om hur man ska undvika en upprepning av händelsen.

Konsekvenserna av att bli brottsutsatt är av olika slag: ekonomiska förluster, sociala konsekvenser  och praktiska problem. I alla fallen kan man få hjälp av brottsofferjouren genom stödsamtal, information, hjälp att söka ekonomisk ersättning och stöd vid kontakter med myndigheter. Stödet kostar ingenting, sker under tystnadslöfte. Man kan vara anonym när man söker hjälp. Man kan också anmäla oroande förhållanden i sin omgivning.

Hur ska man då bete sig för minska risken för att bli brottsutsatt? Här fick vi en hel del saker som man bör tänka på:

Ha alltid ytterdörren låst, installera tittöga, släpp inte in okända, hantera inte store summor kontanter, ha sällskap när du ta ut pengar (företrädesvis vid en inomhusapparat), undvik närhet i bankomatkön, ha nycklar och pengar i innerfickan och inte i väskan, ha inte PIN-kod och kort på samma ställe, häng inte nycklar i ett nyckelskåp nära ytterdörren,  förvara om möjligt värdesaker i kassaskåp, lämna aldrig ut personliga uppgifter övertelefon, installera appar för att spåra en stulen mobiltelefon.

Tänkvärda råd från vår föreläsare! Som tack för för en tankeväckande och informativ presentation  tackade vi Annika med den sedvanliga blomsterchecken och utlovade ett penningbidrag till Brottsofferjourens viktiga verksamhet!

Efter Annika af Sandebergs presentation av brottsofferjouren skulle en film från 1988 om Vattenfalls satsning på naturgas visas. Tyvärr så var kapaciteten i Vattenfalls WiFi system tillfälligt (?) för låg, så filmvisningen fick utgå. Men Kjeld Boye-Möller, som var djupt involverad i Vattenfalls arbete med naturgas, hade förberett en reflektion av hur det gick till när Vattenfalls arbete med naturgas började och hur det ser ut i dag. Det var en mycket underhållande genomgång som Kjeld gjorde. Starten var när Jonas Norrby 1980 gav ett gäng unga entusiaster, inklusive Kjeld, om inte helt fria händer så i alla fall närapå, i uppdrag att utreda hur Vattenfall skulle engagera sig i naturgas. Projekt Gastransitering, PGT, drog igång. Man hade hittat naturgas utanför Norge och frågan var om och hur Sverige kunde få del av den utvinningen med en stor gasledning ner genom Sverige.

Av detta blev dock intet och i stället kom dansk naturgas till Sverige i 1985 via Dragör med stam- och grenledningar upp till Helsingborg. Som projektledare kom Kjeld att jobba med gasledningen längs västkusten upp till Göteborg (1988). När regeringen beslutat att två kärnkraftaggregat skulle stängas 1995 och 1996 blev det återigen dags med mer storslagna naturgasplaner. Kjeld började på SwedeGas AB som teknisk direktör 1988.  Kjeld kunde berätta många roliga minnen från förhandlingar i både USA och Sovjetunionen. Men även detta fick ett slut när trepartiuppgörelsen 1991 tog bort beslutet om en förtida avveckling. Därmed spreds Vattenfalls naturgaskompetens för himlens alla vindar och Kjeld själv åkte ner till Danmark och byggde Öresundsbron.

Kjeld berättade att dagens naturgasnät är utbyggd till Stenungsund (2004). Han avlutade med att säga att gasnätet har en fossilfri framtid om alltmer förnybar biogas kan ersätta naturgasen. Ägandet av naturgassystemet i Sverige har varierat högst avsevärt från 1985 till i dag. Men med dagens ägare, professionella naturgasföretag från Spanien och Belgien, tyckte Kjeld att han kunde känna sig trygg att gasen har en stabil position i Sveriges energisystem.

Kjeld Boye-Möller

* * * *

Text Morgan Andersson, Lars Jacobsson foto Morgan Andersson, Håkan Nyberg, Lars Jacobsson